Q and A

PICCteam.se

Vanliga frågor om PICC, Midline och PVK



Frågor angåede PICC


Q.      Vad är skillnaden mellan de olika PICC kateterarna?

Dagens katetrar är tillverkad antingen i Polyurethan (plastmaterail) eller silikon. Polyurethankatetrarna är ett mer starkare material jämfört med silikon.  Silikonkaterar läggs vanligtvis in till patienter som behandlas med cytostatika.

Q.      Hur länge kan en PICC ligga inne?

De flesta kateterar kan ligga inne så länge de fungerar. Vanligtvis ligger PICCs inne några månader, men 2-3 år är inte sällsynt. 

Q.      När lägger man in PICC?

Det finns olika indikationer vid inläggning av PICC. Inom cancervården är det vanligt då många patienter får cytostatika under lång tid. Nu förtiden finns ett flertal indiktioner hos patienter som ligger inne på sjukhus. Exempel är antibiotika, intravenös nutrition, lång vårdtid på sjukhus, frekventa blodprovstagningar och patiener där tillgång till kärlen svår.


Q.      Måste katetern kontroll röntgas innan användning?

De katetrar som PICC team NUS lägger in behöver oftast inte kontroll röntgas. Vi använder intravasalt EKG för att se till att katetern hamnar på rätt plats.


Q.      När är katetern godkäns att användas ?

Katetern kan för det mesta användas direkt efter inläggningen förutsatt att den som lagt in katetern använt intravasalt EKG samt får en godkänd bedömning. I vissa fall måste katetern kontroll röntgas. Innan kontroll röntgen kan katetern användas till isotona infusioner och läkemedel samt blodprovstagning. Den SSK i PICCteamNUS som lägger in katetern har bäst kunskap angående optimalt kateterläge. Det är dock alltid ansvarig läkare som är ansvarig för patientens kateter.    


Q.      Vad är de vanligaste problemen med PICC?

Det vanligaste problemet är att det blir stopp eller svårighet att aspirera ur katetern. Detta beror oftast på handhavandefel. Hudirritation (huden under förbandet) och irritation/rodnad kring insticket är relativt vanligt. För det mesta kan man åtgärda dessa problem. Problem med infektioner och symtomatiska tromboser är ovanligt (<1%) efter de inläggningar som PICC team NUS gör. De få infektioner som finns kommer oftast efter 3-4 veckor och beror till stor del på handhavadefel hos den som sköter katetern.

 

Q.      Vilken är den vanligaste komplikationen med PICC?

Den vanligaste komplikationen, som negativt påverkar patienten, är infektioner kring instick och kateterrelaterad infektion. Risken är dock väldigt liten (frekvensen sen 2011 är > 1%). 


Q.      Hur gör man om katetern fungerar dåligt eller om det är stopp ?

Optimala spolrutiner är viktigt för att undvika detta. Beroende på vad kateterstoppet orsakas av använder man olika läkemedel för att behandla stoppet. Vid problem kontaktas PICCteamNUS snarast.


Q.      Kan en PICC användas i hemmet?

De kateterar som har säkerhetsventil är säkra att användas i hemmet. 


Q.      Vem kan jag kontakta om jag behöver hjälp?

Kontakt PICCteamNUS


Frågor angående Midline

Q.      Vad är skillnaden mellan de olika kateterarna?

De flesta Midlines som läggs in av PICCteamNUS är gjorda i Polyurethan. En normal längd på Midline är 8-12 cm. En del av dessa katetrar klipps av vid inläggningen. Vissa kateterar (katetrar med ledare) läggs in under samma sterila förhållanden som en PICC.


Q.      Hur skall en Midline skötas?

Midline handhas som en PICC. Spolas igenom

var 12 timme (om den inte används). Läggs om

var 7:e dag eller vid behov.


Q.      Hur lång är en Midline?

Midline är vanligvis 8-12 cm lång. Den skall inte

gå förbi armhålan.


Q.      Hur länge kan en Midline ligga inne?

Midline kan ligga inne i 4 veckor. 


Q.      Vilken är den vanligaste komplikationen?

Enligt PICCteamNUS erfarenhet är nedsatt kateterfunktion (efter 1 vecka) samt tromboflebit/symtomatisk trombos den vanligaste komplikationer.


Frågor angående perifert venkateter (PVK)

Q.      Hur länge kan en PVK ligga inne?

PVK som läggs in under optimala förhållanden och teknik kan sitta så länge den fungerar eller till komplikation uppstår. Vanligtvis 7-10 dagar. PVK behöver inte bytas ut var 3:e dag enligt senaste evidens.


Q.      Hur ofta skall man byta PVK?

Vid klinisk indikation. Ex. smärta, tromboflebit, rodnat instick samt försämrad kateterfunktion.

 

Q.      Var lägger man bäst in en PVK?

Bästa grövsta kärl bör väljas. Välj kateter med omsorg. Minsta storlek bör alltid väljas. Venerna på underamen bör väljas i första hand för att minmera risken för komplikationer (tromboflebit, infektioner och försämrad kateterfunktiojn). Armveck och handrygg väljs i andra hand. 


Q.      Vilka läkemedel kan man ge i PVK?

Endast isotona läkemedel och infusioner eller läkemedel som inte är kärlretande. Som regel anses läkemedel med pH <5 - >9 samt >600 mOsm/L som kärlretande. Vissa läkemdel har dock egen läkemedelsprofil som i sig kan skada kärlen på lång sikt. 


Frågor angående omläggning av venös infart

(PICC, CICC, SVP, Midline, PVK)


Q.      Hur ofta lägger man om venös infart?

PICC, CICC (CVK), SVP och Midline var 7:e dag eller vid indikation

PVK vid indikation (rodnad, smärta, kateterstopp etc.).

 

Q.      Hur lägger man om venös infart infart?

I princip läggs alla katetrar om lika.  Vårdhandboken.


Q.      Vem lägger om venös infart?

Det är vanligtvis ansvarig sjuksköterska som lägger om ovanstående katetrar. Detta kan förmodligen delegeras till undersköterska. 


När inte katetern fungerar (svårt att aspirera/stopp i katetern) 


Q.      Varför blir det stopp i olika katetrar?

I vissa fall beror detta på att katetern inte ligger i optimalt läge inne i kärlet vid själva inläggningen. För det mesta beror detta problem på att de olika katetrarna inte spolas igenom på rätt sätt (teknik). Vissa av katetrarna (PVK och Midline) kan ha sin spets i något "veck" i kärlet, vid bifurkation eller venöst valv och på så sätt inte fungera optimalt.


 

Q.      Vem kan jag kontakta för hjälp?


PICCteamNUS


 

Q.      Vem kan ge Actilys i katetern?


Actilyse är ett läkemedel som skall ordineras av läkare. Alla som är kompetent att ge läkemedel och är väl informerade om läkemedelets profil samt fått instruktion om HUR läkemedelet skall ges kan behandlas olika katetrar med Actilyse.

 

Q.      Vad kan man göra för att undvika att katetern fungerar dåligt?

Optimala spolrutiner med rätt spolteknik är, enligt PICCteamNUS, viktigt för att behålla kateterns funktion under vårdtiden. 



Kateter i hemmet


Q.      Vilka katetrar kan patienten ha hemma?

Katetrar (PICCs) med inbygd säkerhetsventil är säkra att använda i hemmiljö. 

Subkutan venport (SVP) används vanligtsvis i hemmasituation.

 

Q.      Kan patienten själv sköta katetern i hemmet?

Med rätt utbildning och utrustning är det möjligt att patienten själv kan sköta katetern i hemmet. I Sverige är det, för tillfället, relativt ovanligt att patienten själv tar hand om sin kateter. Många komplikationer kan förmodligen undvikas om patienten själv ansvarar för sin kateter.

 

Q.      Är risken stor för komplikationer när man har katetern i hemmet?

Nej. Enligt många studier är frekvensen för komplikationer mindre jämfört med om patienten har sin kateter på sjukhus.

 

Q.      Vem är ansvarig för katetern när patienten har den hemma?

Det är ALLTID ansvarig behandlande läkare som är ansvarig för patientens kateter

 

Q.      Vem skall kontaktas om det blir problem med katetern i hemmet?

Kontakta ALLTID den mottagning som lagt in katetern

 

Q.      Hur länge kan en kateter sitta kvar?

PICC och SVP kan ligga inne så länge den behövs och fungerar. OBS!! Det skall periodvis ALLTID göras en bedömning om katetern behöver sitta kvar eller inte. En PICC eller SVP skall INTE ligga kvar bara för att det är bekvämt för patienten. För att minimera komplikationer skall ALLA katetrar tas bort då de inte används.